to die by your side is such a heavenly way to die
idag träffade jag lykke och lollo. vi hjälpte lykke att välja ut passande reseoutfits på beyond retro och letade efter mina kära skor (som inte finns nånstans). det var trevligt men det blev ingen bio som var tanken från början. vi lever efter vår budget för tillfället. efter det var jag på glöggpartey där daniel tjuvade saker från barskåpet åt mig. han är bäst. min broder daniel forever.
nu ska jag gå och äta broccoli faktiskt. pussis.
och just det, grattis på första advent(?)
there is a light that never goes out
dagen började på hovstallet som var kallt och ganska irriterande. om jag träffar en till människa vars stora intresse är kungafamiljens olika vagnar skjuter jag mig i huvudet. sen träffade jag felicia, den enda som ville träffa mig. vi drack varm choklad med 75% grädde på stureplan. sen spydde jag. det är ganska bra att vara sjuk, man går ner en massa i vikt.
sen kom jag hem och hittade bilder på farmor. det är så onödigt när folk dör tidigt. hennes blå örhängen låg bredvid bilderna och jag älskar dem. det finaste minnet jag har. det enda minnet jag har.
nu ska jag träffa miranda och lollo, sen sover vi hos miranda. puss!
just like a dream
jag måste nämna min älskade tunnelbanespringning också. det hela går ut på att springa så långt man kan från ena tåg-änden innan dörrarna stängs. fett.
every day is like sunday
igår hade timo räisänen signering på bengans. han kände igen mig. lite fint sådär. efteråt åkte jag till kafé 44 med partyfolket. jag ringde till lasse lindh också, ett ganska impulsivt beslut.
- ja, lasse?
- jaha förlåt jag ringde fel,hejdå
- men du, vem sökte du?
- jag vet inte hahaa
sen gick jag hem. idag är jag sjuk igen och lyssnar på finaste morrissey. ska snart gå ut tror jag.
vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
snart är det december.
november
farväl är för enkelt på sms
skön helg. inte rolig eller social men skön och lugn. kanske det jag behöver efter allt. har mest suttit på övervåningen i två duntäcken, kollat på filmer och bläddrat i min mattebok. har inte varit ute på flera dygn och jag orkar inte dra upp min rullgardin. eller jag gick faktiskt ut och kände på snön igår kväll. sen gick ett rådjur förbi och då sprang jag in. ibland känns det som jag bor i en by i lappland.
jag skulle egentligen kommit hem från göteborg idag. älskar mitt liv ibland åh. jag har iallafall saker att längta till. markus i vinter, håkan i februari, new york och arvika. än så länge. jag ska iallafall få en gratis arvikabiljett + backstage om madre lyckas fixa det från sitt jobb. tanken på att få träffa alla jag alltid velat träffa får mig att må illa. vilket jag förresten gjort hela dagen. äsch hejdå.
oho för natten som skriker ja
lollos jul/prinsess-fest var rolig. lykke och magda pyntade med glitter och plastäpplen, lisa hämtade prinsessfilmer och lollo fixade pepparkakor och liknande. jag var väl mest där för att äta upp lollos mandariner. vi såg iallafall alla de coolaste filmerna, skönheten och odjuret, it, törnrosa och myscene. vad jag kommer ihåg. it passar väl inte riktigt in, men vem kan säga nej till pennywise? har väl mest partybilder på lisa och lykke. det brukar bli så av nån anledning. 
let me whisper my last goodbyes
idag var en mycket bättre dag.
först hade vi hemkunskap där vi satt i två timmar och åt frukt, sen var det spanska där jag satt och lyssnade på smiths. därefter hade vi håltimme och sen bild där jag gör en rutförstoring på kolikbarnsomslaget. efter skolan åkte jag och lollo till chokladfabriken och satt i gräset. efter ett tag kom lykke och lisa och vi drack ljus choklad och allt var som att ligga i bomull. mysigt. sen åkte vi hem till lisa i höstmörkret och gjorde pärlarmband hos henne. jag vet inte varför jag analyserar min dag, men den var fin och dom dagarna där allt är mindre fint kan jag läsa det här. wiho. nu börjar desperate housewives och sen ska jag sova. bara för att ni vill veta. puss.
dagen med litet d
okej dagen. den här dagen har varit den värsta dagen i mitt liv. jag har aldrig varit så rädd eller ledsen tror jag. egentligen är det ingen stor grej men alla andra verkar tycka det. min mamma gråter. fast det är inte bara för idag. sen var det håkan på tv och det gjorde inte saken bättre. drack julmust och hulkade och tänkte på att jag kunde varit där om jag inte varit så dum. "om det är någon som har en skolmassaker så är det jag". ja jo så är det nog faktiskt. jag saknar min morfar också. folk säger att det är ett år sen men det tror jag inte på. det känns som igår. allt känns som igår. jag saknar i förrgår. jag hatar att hata men jag kan fan inte låta bli.
- jag är inte deprimerad eller nåt sånt
- vad handlar det om då?
- jag vet inte
everybodys got to live their life and god knows i have to live mine
söndagen var mindre fin. inte fin alls men det är okej. mina föräldrar vill att jag ska få hjälp. det känns som att allt rasat ihop nu. jag älskar min tillvaro.
grattis finaste
smithssamlingen fick tillökning idag
park the car at the side of the road
you should know
time's tide will smother you
and I will too
when you laugh about people who feel so
very lonely
their only desire is to die
well I'm afraid
it doesn't make me smile
i wish i could laugh
but that joke isn't funny anymore
it's too close to home
and it's too near the bone
it's too close to home
and it's too near the bone
more than you'll ever know
it was dark as i drove the point home
and on cold leather seats
well, it suddenly struck me
i just might die with a smile on my
face after all
i've seen this happen in other people's lives
and now it's happening in mine
skyll dig själv, inget händer här
idag var en jobbig dag. längtar till lördag och bromma. och nästa lördag när det bär av till göteborg över dagen. om allt fixar sig. om inte trafiken hatar oss. annars blir det fint att kedjeröka på centralen i väntan på ett tåg som aldrig kom. jag älskar sj. jag fick förresten fina vinyler i veckan och håkans nu sigge är den enda låt jag lyssnar på.
där långt åt andra hållet syns taket på ett fängelse
och här är vi
och du ler ett riktigt leende
just som ett flygplan passerar över våra huvuden
repeat repeat repeat
vad jag bryr mig om nu är att du kallar på mig
håkan spelade en låt till oss i norrköping
det var fint, jag grät en massa
